040514

Dagarna rusar förbi mig i sportiga tights och snabba skor.

I magen växer en framtidsångest likt ogräs och nässlor.

Skolan är över om arton dagar minus helg.

Jag har fått vidgade vyer men bara snuddat vid känslan av tillit (inför själv) och frid.

Det är förstås en evigt pågående kamp och jag är bara en av miljarder deltagare.

Enkla teckningar från veckan:

En växt jag helt enkelt inte kan få bukt på. Den ser konstant döende ut men fortsätter leva.

Nytt påhitt till serie som kanske kan bli klar om miljoner år.

Spelindustrins ansikte. Lite krasst.

Jag (inte spelindustrins ansikte) inatt efter kopiösa mängder svett och dans på lillbrödets spelning.